Vanliga frågor

En solcellspanel består av ett flertal sammankopplade solceller som alla omvandlar solljus till elektricitet. Huvudbeståndsdelen i en solcell är ett halvledarmaterial, i regel kisel. Halvledare är material som varken kan kategoriseras som isolatorer eller ledare och vars elektriska egenskaper kan påverkas genom kontrollerat införande av främmande atomer i materialet (s.k. dopning). Solcellen består av två sammanfogade halvledare med separerade metallkontakter. Dessa två har dopats på ett sådant sätt att den ena är n-dopad (n = negativ) vilket innebär att den har ett överskott av elektroner och den andra är p-dopad (p = positiv) vilket innebär att den har ett underskott av elektroner. På grund av koncentrationsskillnaden av elektroner mellan halvledarna kommer elektroner att flöda från n- till p-sidan. Detta bildar således ett elektriskt fält inuti halvledarstrukturen, det s.k. utarmningsskiktet. I en solcell är n-skiktet väldigt tunt. Faktiskt så tunt att fotonerna i solljuset som träffar cellen kan penetrera lagret och sedan överföra sin energi till elektronerna i utarmningsskiktet. De då exciterade elektronerna blir fria och följer det elektriska fältet genom utarmningsskiktet ut till de elektriska kontakterna kopplade till n-lagret. Vid anslutning av en förbrukare sluts kretsen: Elektronerna flödar genom förbrukaren till baksidekontakten och slutligen tillbaka till utarmningsskiktet.

Ja, eftersom batteriväxelriktaren är den som ansvarar för batteriets kontinuerliga i- och urladdning. Utöver detta beräknar den även när elektrisk energi från batterierna ska matas in till huset för att exempelvis kunna leverera tillräckligt med energi nattetid. För icke-nätanslutna system spelar batteriväxelriktaren en ännu viktigare roll. Den reglerar då hela behovet av elektricitet och distribuerar energin till förbrukarna. Vid händelse av strömavbrott kan vissa batteriväxelriktare i kombination med batterilager användas som backup-system och försörja hushållet med elektricitet. Vissa batteriväxelriktare är självständiga enheter medan andra är kombinerade med den vanliga växelriktaren i en enstaka hybridenhet.

Batterisystemet ska skyddas från direkt solstrålning. På grund av viss ljudutveckling bör batterisystemet installeras avskilt från där man vanligtvis rör sig i fastigheten. Utöver detta ska systemet installeras en bit från korrosiva gaser, boskap och livsmedel. Ytterligare information gällande montage av batterisystem hittar du i installationsmanualen från varje tillverkare.

Ett solcellssystem kan tappa effekt av många olika anledningar. Det kan handla om att panelerna är smutsiga, en eller flera av systemdelarna är defekta eller att anläggningen skuggas av närliggande träd eller hus. En professionell solcellsexpert kan hjälpa dig identifiera vad problemet beror på och hitta en lösning.

En solcell består till stora delar av bearbetat kisel. Bearbetningen av kislet kan även göras miljövänligt. Cellerna klassificeras sedan efter kristalltyp: monokristallin, polykristallin eller amorf. De olika celltyperna skiljer sig åt både gällande verkningsgrad och tillverkningskostnader. Exempelvis är verkningsgraden hos amorfa solceller (tunnfilmsceller) lägre än för de båda andra celltyperna, men då de har en enklare tillverkningsprocess är de generellt billigare att tillverka.

De flesta batterisystemen baseras på litium- eller blybatterier. Litiumbatterier används oftast på grund av deras högre verkningsgrad, längre livstid och högre urladdningsdjup i jämförelse med blybatterier. Kostnaden per lagrad kWh över livstiden är dock likvärdig mellan de två varianterna.

Detta värde bestäms av batteriets lagringskapacitet och det maximala urladdningsdjupet och anger hur stor den användbara lagringskapaciteten är.

Denna fråga måste alltid besvaras individuellt eftersom varje solcellssystem är unikt. Vissa grundläggande antaganden kan dock göras: Ett batterisystem är endast användbart då energi behövs men solcellssystemet inte kan leverera den energi som efterfrågas. Om många förbrukare, som kaffekokare, torktumlare och tvättmaskiner, används utanför soltimmarna kan man spara en del av den producerade elektriciteten från dagens soltimmar i ett batteri för att använda denna då solen inte skiner, om så önskas.

Först och främst behöver en växelriktare en passande likström (baserat på no-load spänning, startspänning och maximal spänning) från en generator (ex. solcellsanläggning) och en elektrisk konsument av växelström (elnät, förbrukare etc.). Ytterligare komponenter som kommunikationsanslutningar, multifunktionsbrytare, smarta mätare och övervakningssystem kan även monteras om man så önskar och om det inte redan är inkluderat i växelriktaren.

Utgångna paneler kan oftast ersättas med nya paneler. För detta behövs dock både tekniska samt optiska aspekter tas i beaktande. Gällande de elektriska aspekterna bör systemet först ses över gällande kompatibilitet med växelriktaren. Har du ytterligare frågor hjälper vi dig gärna.

Polykristallina moduler såväl som monokristallina moduler tillverkas av grundämnet kisel. I en polykristallin modul är dock inte kiselet helt rent, och får därför en typiskt blåaktig färg när det kyls ner efter tillverkningen. På grund av lägre material- och produktionskostnader är polykristallina paneler något billigare än monokristallina paneler. Dessa har dock generellt högre effekt och en högre verkningsgrad.

Vid korrekt och regelbundet underhåll håller solcellspaneler väldigt länge. Detta blir även tydligt när man ser de frivilliga tillverkargarantierna på upp till 30 år. Vilket underhåll som behövs är olika för varje anläggning. Viktigast är dock att delar som kontakter, kabelisolering och andra utsatta områden ses över. Utöver detta är det rekommenderat att man gör regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella externa skador samt att man då rengör speciellt smutsiga paneler.

Generellt är det inte nödvändigt att jorda panelerna. Montagesystemet är, precis som alla andra delar som är av metall i en byggnad, kopplade till fastighetens potentialutjämning

Solcellspaneler använder inte bara det direkta solljuset från en klar himmel utan använder även den s.k. diffusa ljusinstrålningen som sker vid molnighet. Ju ljusare det är ute, desto högre effekt ger modulerna. I Centraleuropa står den diffusa ljusinstrålningen för närmare 50% av den totala solinstrålningen.

Växelriktaren är hjärtat i varje solcellsanläggning och har till uppgift att omvandla den solgenererade likströmmen till växelström så att den kan användas lokalt eller skickas ut på elnätet. Utöver omvandling och vidaresändning av överskottsproduktion används växelriktaren för att kontrollera anläggningen, optimera produktionen samt är delaktig i nätstyrningen

Ett batterisystem ska alltid anpassas till de lokala förutsättningarna. Viktiga parametrar är bland annat ökning av egenförbrukning, önskad självförsörjningsgrad och storlek på solcellssystemet. Dessa faktorer är direkt avgörande för ett batterisystems lönsamhet. Exakt dimensionering ska dock alltid utföras av en expert på området.

Ja. Övervakning av solcellsanläggningen över internet är möjligt från manga växelriktartillverkare. Ytterligare komponenter kan dock ibland krävas. Centraliserad övervakning av flera olika system är också möjligt.

Det rekommenderas att man ser över växelriktaren åtminstone en gång per år. Likströmskontakterna och kylningen bör kontrolleras och eventuellt rengöras. Utöver detta är även ett serviceprotokoll från tillverkaren till hjälp. För att upptäcka eventuella fel så tidigt som möjligt bör årlig produktion jämföras med tidigare års produktion.

Växelriktaren bör monteras på en sval och väl ventilerad plats. Beroende på design monteras den sedan antingen på en vägg eller på en jämn markyta. Källare, garage och pannrum brukar passa väl. Växelriktarens IP-klassificering anger dennes vattentålighet. En felaktig placering påverkar både prestanda och livslängd negativt.

Vissa batterisystem består av individuella batterimoduler som placeras i en speciell batterikabinett. Dessa batterisystem kan väldigt enkelt expanderas genom att bara tillsätta ytterligare batterimoduler. Andra batterisystem består av en batterienhet och styrningskomponenter i ett slutet system. I detta fall måste ett ytterligare komplett batterisystem installeras om man önskar expandera lagringssystemet. Dessa två system kontrolleras sedan av batteriväxelriktaren.

Verkningsgrad beräknas allmänt som kvoten mellan utgående och ingående effekt. Utgående effekt kan maximalt bli så stor som den ingående effekten. Verkningsgraden kan alltså aldrig bli större än 1 (istället för effekt kan man även ta kvoten mellan ingående och utgående energimängd). Vid elproduktion med solceller skiljer man på cell-, modul- och systemverkningsgrad. Vid kommersiell massproduktion fås i dagens läge upp till 20% cellverkningsgrad, beroende på vilken teknik som används. Modulverkningsgraden refererar till den totala modulytan och är därför alltid något lägre än cellverkningsgraden. Detta beror bland annat på det outnyttjade mellanrummet som blir mellan de ihopkopplade solcellerna. Även växelriktaren omvandlar likström från solpanelerna till växelström med en viss verkningsgrad. Här spelar främst två olika energiförluster roll: omvandlingsförluster samt dynamiska spårningsförluster vilket reflekteras av precisionen och snabbheten hos MPP-spåraren. Marknadsledande växelriktare når en total verkningsgrad på upp till 99 procent. Systemverkningsgraden refererar till verkningsgraden för hela solcellsanläggningen. Här tas inte bara förlusterna i panelerna och växelriktaren med utan även andra förluster som exempelvis transmissionsförluster i kablar.

Ja. Följ de här stegen: 1. Hantera vanliga frågor från din översikt eller i Redigeraren 2. Skapa en ny fråga eller redigera en befintlig 3. Klicka på video-, bild- eller GIF-ikonen från svarsrutan 4. Lägg till media från biblioteket och spara.

Oftast, ja. Om en hybridväxelriktare redan är inkluderad i solcellssystemet behövs bara att man kopplar in och konfigurerar ett passande batteri till växelriktaren. Om anläggningen använder en konventionell växelriktare utan hybridfunktion så krävs även att man installerar en passande batteriväxelriktare parallellt med den vanliga växelriktaren. Vid ytterligare frågor gällande systemdesign och installation hjälper våra medarbetare gärna till.

Begrepp kring solceller Vad betyder enheten kilowattpeak (kWp)? Hur beräknar man specifik energiproduktion för ett solcellssystem? Vad är MPP? Vad är strängar? Vad är ett kryssförband? Vad är ett ballastoptimerat system? Vad är en azimutvinkel? Vad är Off-/On Grid? Vad är AC/DC? Vad är självförsörjandegrad? Vad är skillnaden mellan sparrtak och åstak? Vad är skillnaden mellan kWh och kWp? Vad är mismatch-förluster? Vad är Smart Grid? Vad är Performance Ratio? Vad är en förbrukningsprofil? Vad är laststyrning? Bygga en solcellsanläggning Hur monterar man en solcellsanläggning? Lämpar sig mitt tak för en solcellsanläggning? Måste jag söka bygglov för solceller? Behöver jag en tvåvägsmätare? Hur stor ska en solcellsanläggning vara? Hur mycket energi kan ett solcellssystem producera? Vad händer om blixten slår ner i solcellssystemet? Måste solcellsanläggningen rapporteras till mitt försäkringsbolag? Hur länge kan ett solcellssystem användas? Hur lång tid tar det att installera en solcellsanläggning? Ekonomi kring solceller Vad kostar ett solcellssystem? Lönar det sig att skaffa en solcellsanläggning? Lönar sig egenförbrukning av solel? DESSA FRÅGOR KAN BESVARAS NÄR DU KONTAKTAR OSS, VI HÖRS SNART!

Liksom bränsleförbrukningen är ett beslutskriterium vid bilköp bör du som solcellsintressent välja växelriktare efter lägsta energiförbrukning och bästa effekt. Verkningsgraden anger hur många procent av den producerade solelen som används eller matas ut på nätet och hur mycket som outnyttjat går förlorat (i huvudsak i form av värme).

Ett batteri ska aldrig laddas ur helt för att försäkra en hög livslängd. På batteriet står ofta ett värde. Detta värde indikerar hur djupt batteriet kan urladdas.